Här kommer jag ge en kort sammanfattning ur boken Hur man lär sig läsa och skriva. Jag har valt ut de delar som jag tyckte var väsentliga i boken.
Begränsat effektivt läsande och skrivande delas i sin tur in i tre faser: Preläsande och preskrivning är när barnet låtsas att de läser. De kan sitta och titta i en bok och hitta på en text och likadant när de sitter med papper och penna och låtsasskriver. Barnen kan även återberätta en text de har hört flera gånger. Den andra fasen är situationsläsande och situationsskrivande, där barnen drar en slutstats till vad som ska skall komma i texten. I situationsläsande kan barnet gissa sig till att det står mjölk på mjölkpaketet men om t.ex. barnets förälder skriver samma ord på ett papper vet barnet inte vad det står. I situationsskrivande kopierar barnet ord eller delar från en text och skriver detta efter förmåga. Den tredje fasen är en tidig form av helordsläsande och helordsskrivande. I den tredje fasen känner barnet till texten. Ord läses och skrivs som en helhet. Namn är det vanligaste barnet kan skriva och läsa i nuläget.
Grammatiskt läsande och skrivande innebär att barnet förstår att olika ljud och läten motsvarar bokstäver och stavelser. Det kan, genom att långsamt dela upp ett ord i olika ljud, få fram stavelser och bokstäver som ingår i ordet och skriva ner detta. Barnet kan lära sig att hantera bokstävernas ordning i ordet och även förstå att man kan bilda andra ord genom att kasta om, lägga till eller dra bort bokstäver från det ursprungliga ordet.
Det finns fem grundläggande grammatiska principer, som barnet följer när de lär sig läsa och skriva. Barnet utvecklar principerna i kronlogisk ordning för att sedan kunna hantera alla fem samtidigt.
Principen om objektifiering: Man gör språket till ett objekt för att kunna hantera och lära sig hur språket, objektet, fungerar och ser ut. Det är väsentligt för att förstå de delar språket har och i vilken ordning man ska lära sig de olika delarna för att bra kunna lära sig språket i tal och skrift. Objektifiering är en förutsättning för att kunna delta i metaspråkliga aktiviteter, dvs att kunna förstå språket till en högre kunskapsnivå.
Principen om den dubbla artikulationen: Man måste veta vilka delar som finns och hur de är uppdelade i orden (språkliga objekten) för att sedan lära sig att förstå dem var för sig.
Principen om skrivtecknens invarians: När barnet har förstått dessa första två principerna kan det börja leta efter bokstäver och hur bokstäverna låter var för sig eller tillsammans i ordet. Barnet förstår nu hur ett ord är uppbyggt och vet också hur man urskiljer bokstäver (delar och objektifiering). Enskilda stavelser som tidigare barn kunde definiera som ”en bokstav” kan de nu urskilja vilka bokstäver som finns i en stavelse.
Principen om skrivtecknens linjärisering: När barnet nu förstår vilka bokstäver som ett ord består av, ska det nu lära sig att sätta bokstäverna på rätt plats för att bilda det önskade ordet, utan att skapa ett annat ord.
Principen om skrivtecknens bi-unikhet: Efter att ha lärt sig om ordens komponenter och delar, vilka ljud bokstäverna eller stavelserna har, deras separata uttal och vilken bokstav som betyder vad, kan barnet nu börja hantera orden och förändra dem genom att själv plocka bort eller lägga till bokstäver och stavelser för att skapa nya ord.
Utvecklat effektivt läsande och skrivande. Barnet kan läsa en längre text stycke utan att hantera varje ord enligt de grammatiska principerna. Läsningen av en text är mer flytande och barnet fokuserar på att förstå textens innehåll och helhet. Färdigheterna i ett effektivt skrivande kommer oftast senare än läsandet och man definierar ett effektivt skrivande när barnet på egen hand eller med lite assistans kan skriva en längre text.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar